När ska denna rutin användas?
När en kund inkommer med frågor om Ellevios ekonomi, monopol osv.
Vilka frågor kan kund ställa?
- Ni har inga risker som kan jämföras med andra branscher och därför ska avkastning vara mycket lägre.
- Varför ska ett kanadensiskt pensionsbolag äga och tjäna pengar på våra elnät? Elnätet borde ägas av oss alla, d.v.s. staten.
- Hur mycket utdelning tar Ellevios ägare ut?
- Varför kan jag inte välja elnätsföretag?
- Blir det dyrare för mig som kund när ett kommunalt elnätsföretag köps upp av en privat aktör?
- Betalar jag för elnäten även via skattsedeln?
- Elnätet behöver byggas ut, men vem betalar?
- Det här med flexibla och smarta elnät - finns det något positivt för kunderna?
- Bra länkar att hänvisa till
Rutin för respektive ärende
1. Ni har inga risker som kan jämföras med andra branscher och därför ska avkastning vara mycket lägre.
Alla elnätsföretag lyder under samma reglering, som sätts av myndigheten Energimarknadsinspektionen.
Regleringen är utformad för att spegla den risk som elnätsföretag har och anger också en tillåten avkastningsränta, kallad WACC (Weighted average cost of capital). I relation till många andra branscher är avkastningsräntan förhållandevis låg.
I Ellagen finns följande skrivelse som på ett bra sätt beskriver detta:
En nätverksamhet ska för en tillsynsperiod ha en bestämd intäktsram som inte ska vara större än vad som behövs för att
- täcka kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,
- täcka avskrivningar
- ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.
Att jämföra kapitalintensiv verksamhet med till exempel detaljhandeln med hjälp av rörelsemarginalen, är att jämföra äpplen med päron. Till exempel behöver fastighetsbolag, gruvbolag och även elnätsbolag stora tillgångar för att kunna bedriva sin verksamhet. Att bygga fastigheter, en gruva eller ett elnät kräver stora investeringar, som behöver finansiering från både ägare och långivare, innan man över en lång tidshorisont kan tjäna pengar på satsningen.
En handlare däremot klarar sig oftast med att hyra lämplig lokal och behöver inga stora initiala investeringar, förutom att köpa varor, för att relativt snabbt kunna börja tjäna pengar.
Det är alltså hur stort kapital som behövs för att driva verksamheten som är skillnaden mellan att vara en kapitalintensiv verksamhet, som elnät, eller inte kapitalintensiv, som handelsföretag. Rörelsemarginalen ska täcka ränta på eget och lånat kapital, samt skatt.
2. Varför ska ett kanadensiskt pensionsbolag äga och tjäna pengar på våra elnät? Elnätet borde ägas av oss alla, d.v.s. staten.
Ellevio ägs till 100 % av pensionsförvaltare, som förvaltar och ser till att dina och mina framtida pensioner har en tillväxt.
50 % utgörs av kanadensiska OMERS och 50 % av svenska ägare genom Folksam (17,5%), AMF (12,5%) samt Tredje AP-fonden (20%).
Huruvida elnäten bör vara statliga är inte en fråga för oss att besvara, det är våra politiker som bestämmer det. Det är dock viktigt att påpeka att elnäten i Sverige aldrig har varit statligt eller offentligt ägda. Ända sedan elnäten började byggas ut så har det varit en blandning av ägare; kommuner, staten, privata företag och föreningar.
3. Hur mycket utdelning tar Ellevios ägare ut?
För perioden 2019–2022 betalades ingen ränta eller utdelning till ägarna.
Under 2023 betalades 1 000 miljoner kronor till ägarna i form av ränta på aktieägarlån. Den totala räntekostnaden för aktieägarlånen uppgick för 2023 till 1 462 miljoner kronor och resterande 462 miljoner kronor adderades till skuldbeloppet som därmed uppgick till 25 078 miljoner kronor per den 31 december 2023. Föreslagen utdelning uppgår till 500 miljoner kronor.
4. Varför kan jag inte välja elnätsföretag?
Elnätsföretag har ensamrätt att bygga och bedriva elnätsverksamhet i ett visst geografiskt område. För att få det krävs att företaget ansöker om tillstånd (koncession) hos Ei.
Det skulle inte vara försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att bygga flera parallella elnät inom ett och samma område.
Som kund kan du därför inte välja elnätsföretag, utan du är hänvisad till det nätföretag som finns där du bor eller verkar.
5. Blir det dyrare för mig som kund när ett kommunalt elnätsföretag köps upp av en privat aktör?
Nej, någon sådan koppling går det inte att hitta. Ellevios priser ligger under genomsnittet för landet som helhet, det finns kommunala aktörer som har såväl högre som lägre avgifter. Det som är avgörande för nivån på avgifterna är snarare vilken typ av elnät som företaget har, hur tätt det är mellan kunderna och hur stora kostnaderna är att få elen till området via stam- och regionnät.
När Ei beslutar om ett elnätsföretags intäktsram, det vill säga det maximala belopp som ett elnätsföretag sammantaget får ta ut av sina kunder under tillsynsperioden, görs ingen skillnad på om företaget ägs privat, kommunalt eller på annat sätt. Intäktsramen beräknas så att företaget får täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning.
6. Betalar jag för elnäten även via skattesedeln?
Nej, elnäten bekostas av elnätsavgiften som du betalar till ditt elnätsföretag. Däremot betalar du som kund även en energiskatt.
Energiskatten är en svensk punktskatt som du betalar via din elnätsfaktura. Det är ditt elnätsföretag som fakturerar energiskatten, men elnätsföretaget betalar sedan pengarna vidare till Skatteverket.
7. Elnätet behöver byggas ut, men vem betalar?
De satsningar på elnäten som behöver göras finansieras av nätavgifter, men det betyder inte att det är vanliga hushållskunder som får stå för hela notan.
Stora tillkommande kunder, till exempel stora industrikunder, betalar anslutningen till elnätet genom anslutningsavgifter. Det innebär att stora industrikunder kommer att finansiera en del av omställningen av energisystemet.
8. Det här med flexibla och smarta elnät - finns det något positivt för kunderna?
I allra högsta grad. Ett flexibelt och ”smart” elnät är en förutsättning för att samhället ska kunna fortsätta utvecklas. Den elektrifiering som pågår i stora delar av landet säkrar Sveriges konkurrenskraft och sysselsättning.
Elbehovet i Sverige ökar snabbt och kommer fortsätta göra det under åtminstone de närmaste 20-25 åren. Hela elsystemet behöver byggas ut snabbt, med ny elproduktion och nytt elnät. I takt med att det tillkommer mer förnybar och väderberoende elproduktion, i form av sol och vind, så ökar också behovet av andra förmågor. För att hantera ojämnheter i både utbud och efterfrågan på el behövs mer lokal produktion, investeringar i stam-, region- och lokalnät samt innovativa, digitala lösningar för hur elsystemet kan styras smartare. Flexibel användning behöver också öka genom att konsumenterna får incitament och verktyg att vara flexibla i sin konsumtion av el, så att maxbelastningen på nätet blir lägre.
9. Bra länkar att hänvisa till
Ellevios årsredovisning: ellevio_arsredovisning_2023_webb.pdf
9 myter om elnätsjättarna: Ellevio | 9 myter om elnätsjättarna
Ellagen: Ellag (1997:857) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Elnätsregleringen: https://ei.se/konsument/el/elnatsavgiften-och-anslutning-till-elnatet/elnatsreglering